När jag sätter mig på stranden, kör ner tårna i sanden och tömmer blicken njuter jag. Det är dom små stunder som jag är. Tiden står still och allt är bara bra. Inga tanketroll, inga måsten, inga förväntningar och inga oroligheter. Det är min mest avslappnade meditation jag kan tänka. Inga resor i universum eller inom mig, inga möten med vägledare eller med mig själv utan total närvaro. Bara jag och mina tår i sanden.
Jag andas, jag känner och jag ler.
Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar