livets bok

Kanske är min lite sliten, lite ruggad i kanterna, vissa sidor är fyllda med vackra ord och andra är mer tomma och små uttryckstecken. Vissa kapitel är långa och riktigt spännande och andra en tom sida.  

För varje liv jag har desto mer sidor kan jag fylla, för varje möte jag har desto mer sidor kan jag fylla. och om jag en dag tar mig för att läsa den vet jag precis vad jag skulle slå upp. 

Det är alla dagar med dig, för du förgyller mina liv med glans, kärlek och värme. En dag utan dig är dessa tomma sidor. Där något fattas, där jag inte känner mig hel. 

/Linda

Att följa min egen väg

Jag har blivit kallad svarta fåret, annorlunda, stark, egen, lustig, spännande, otydlig, tydlig, utmanande, rastlös och så många andra saker.

Och ja alla ni som sätter mig i ett fack. Troligtvis har ni rätt, från era ögon sätt. För det är ni som valt hur ni ser på mig. 

Jag själv väljer från mina ögon att gå dit min väg leder mig. Där jag ser att jag gör nytta, påverka och där jag är mig själv, och om det är att vara allt det som andra ser så tack!

Det gör mig stolt att jag påverkat dig och förhoppningsvis till att du valt att gå dit du ska. För om det har gjort att du valt att backa och vända till att vara som någon annan ber jag om ursäkt. För det vore en sorg om du inte lever ditt liv som är ämnat för dig. Du är unik och det är det enda vi är lika andra på, att vi alla är unika. För just det som är så underbart, vi har alla fått detta livet till just det vi har. Ta hand om det, omge dig med människor som lyfter dig och låter dig vara den du är. 

/Linda 

Mitt lyckliga liv

Jag slås allt som ofta hur lyckligt lottad jag är. Jag har allt jag någonsin kan önska mig. Finaste familjen, finaste föräldrarna, finaste vännerna, finaste huset och bästa jobben. Och dom senaste veckorna har jag haft ett skutt i fötterna, värme i hjärtat och ett yvigt hår som visar att det finns närhet till skratt.

Det är en spiral som bara stegrar och den ena dagen blir bättre än det andra. 

Senaste tiden har jag fått sms som gör mig överväldigad av orden. Och möten med människor som kan fylla ett hjärta utan problem. Det är just det jag menar, jag har så det finns och blir över för hela mitt liv. Så dom dagar då livet känns trist och jobbigt är det inte svårt att känna sig älskad. För det är bara att plocka ett ögonblick eller ett ord som finns i min brunn och låta det ta så mycket större plats.

Och jag önskar så att jag kunde ge dig detsamma.

/Linda 

Jag är kär....

Jag är så kär att det nästan gör ont. Nu när du är här slår mitt hjärta ett extra slag och ju mer jag träffar dig desto mer vill jag upptäcka. Att du inte funnits i min närhet såhär tidigare är ett under trots att du alltid gett mig tecken på din närvaro. Men det var inte så länge sedan jag tog steget och vågade möta dig helhjärtat.

Tack livet för att du ger mig chans på chans och att jag äntligen vågar möta dig i allt jag göra.

/Linda

"Han ser min själ"

Jag var på en lunch idag, en energifyllnad, en varm lunch full av skratt och allvarliga samtal om livets olika vägar och relationer vi befinner oss i. Att vara förälskad och att se sitt liv och behov från olika håll. 

Under en stund befann vi oss i det vackra uttrycket -han ser min själ- och hur det kan vara att finnas mitt i det. att vara i någon annans liv och känna sig så, att han ser min själ.

För mig är det viktigt, det enda. Att leva med någon som ser min själ, vet vad jag behöver. Att våga ge mig det jag jag inte visste att jag önskade. Någon som betraktar mig när jag inte vet.

Det är ord som kommer följa mig länge -han ser min själ-
/Linda

Närvaro, passion och togetherness

Mina tre ord för 2015 svetsas samman mer och mer. Dom ger mig förståelse och intensiva känslor som jag inte visste att dom fanns. Närvaron i möten blir mer ärliga, passionen i livet stärks och jag har en längtan av att vara mer i togetherness...

Jag har träffat på utmaningar under mars jag inte trodde jag skulle och dom blir mer och mer intensiva. Min kloka vän Britt-Marie säger att allt är som det ska vara just nu. Universum gör sitt. Själv blåser jag vidare och håller i mig hårt i alla känslor som virvlar runt. Funderar på var dom kommer ifrån. Men det är ju det som är så kallade livet tydligen...

/Linda

Tillit till livet

Jag lägger mig i dina händer och har full tillit till att allt har ett syfte. Att allt är som det ska och att allt även kommer bli som det ska.

"My soul honors your soul. I honor the place in you where the entire universe resides. I honor the light, love, truth, beauty & peace within you, because it is also within me. In sharing these things we are united, we are the same, we are one."  Namaste

/Linda 

Finna ännu en del av sig själv...

Alla dessa möten är som ett pussel och igår blev det ett som lade en saknad bit. Mitt i en kopp te kom frågan upp -om vi inte hade alla präglingar av föräldrar, inte av sina äldre generationer, inte sin skoltid, inte av sin familj idag och inte av det livet vi har nu. Om man skalar av lager på lager och hittar den innersta kärnan. Och vi fick måla en tavla om vem vi är. Vem är vi? Mitt svar kom så fort att jag inte hann tänka. Bohemian...

Jag går in på instagram och hittar en bild Malin Berghagen lagt ut tidigare på dagen... Betydelse som stod där: Bohemian (n.) Gypsy. Wanderer. A person, musica, artist or writer who lives free spirited life and believes in truth, freedom and love.

Då lossnade det och tårarna rann. Jag googlar, jag läser och tar in. Det här är en del av mig jag saknat så mycket...
Linda

Vara unik i ett sammanhang

När jag slog upp mina gröna idag sken solen rakt in i sovrummet och himlen var alldeles blå. Luften var lättare och kroppen var inte längre tung. 

Igår var en speciell dag, inget var som det brukar. Och jag gick hemma och mest bara traskade. Och med facit i handen vet jag att det beror på att det finns beslut jag måste ta, saker som hänger i luften och listor på att göra som väntar. Men mest för att jag är så nära till känslor nu, mer än någonsin faktiskt. Det påverkar, det utmanar och det får mig att växa. Förra veckan hade jag en fika med en nära vän och hennes ord sitter kvar. Vi pratade om att vara unik i ett sammanhang. Att känna sig annorlunda men ändå lika. Och att när vi är på rätt plats i livet är det faktiskt enkelt att vara unik och inte som andra. För alla andra är ju det med....
/Linda

Att inte hitta orden

Det är så många känslor som är i rullning nu och jag har svårt att hitta orden till att förstå och förklara. Jag vet nog inte själv vad det betyder och varför det händer just nu. Troligtvis en del av min process och jag får bara hänga med.

Orden räcker inte till iallafall och jag får känna igenom allt, reflektera och ta ställning av vad som ska få vara kvar. Jag träffar personer som plockar fram bit efter bit till en helhet och jag är så tacksam.

/Linda

Jag tror på tankens kraft.

Att vi själva väljer stor del av vårt liv. För många år sedan sa en man till mig. -du blir det du tänker och enda sättet att du inte ska bli det är att sluta tänka och då blir du ingenting.

I veckan kom en händelse som fick mig att inse hur stor vikt det verkligen är att fokusera på det positiva. Ibland tror jag att det till och med räddar liv. Händelsen gjorde mig sårbar och rädd, kände att jag ville krypa in i ett skal och bara ha starka armar som håller om mig, som viskar att jag inte ska vara orolig. En kort stund hamnade jag i min spiral med negativa tankar som inte gynnar mig alls i situationen. För att sedan sträcka på mig och här ändra mig för mitt eget välbefinnande. För mig finns inget annat... Här måste jag se det ljust, det kan ju faktiskt rädda liv.

Linda 

Möten som ger mer i livet...

Jag inspireras så av andras livsresor och av möten som går in på djupet. När jag sitter med människor som öppnar sitt hjärta och visar vem dom verkligen är. Där orden får flöda fritt och samtalen byter skiftning flera gånger.

Jag har mött så många fina i mitt liv och några stannar kvar, vi släpper inte taget om varandra. Och inte för att vi inte vågar utan för att vi inte vill. Det finns en styrka när vi ses och ett språk med respekt i grunden. Där vi låter alla vara just där dom är. Dom stunderna mår jag som bäst i sällskap.
/Linda

Skiftningar i livet

Jag vet inte om även ni märkt skiftet som är just nu. Ena sidan av mig går omkring som vanligt i arbete, familjen och det sociala. Andra sidan är rastlös och lite tom, det känns om de väntar något bakom varje gatuhörn. Förstår ni?

Under första 2 månaderna på 2015 har jag både skrivit och läst mer än någonsin. Inte här på denna blogg men på andra texter och andra ställen. Jag mår bra av att få ner mina tankar i skrift och gå in i böckernas värld. 

I morse gjorde jag en mjukstart med yoga och meditation med fokus på att andas. Där och då fick jag insikter som vanligt, saker som hjälper mig framåt. Som bekräftar min resa jag gör. Tack yogan för allt som du gör med mig.

/Linda 

Att vara lycklig är upp till varje person

 "Slut fred med det förflutna. Förlika dig med det som har hänt. Det är enda sättet att skapa en lycklig framtid" Rachel Brathen

Just dom orden läste jag i boken yogagirl. Och jag tänker...

Vi kan vara med om händelser i livet vi inte räknar med. Vi kan förlora någon vi älskar, tappa allt vi äger och utsättas för ondska. Det finns så mycket som kan göra att vi hamnar i offerrollen och att vi väljer stannar där. Och sedan ursäktar oss och vårt beteende för att vi då är ett offer. Och jag säger inte att våra erfarenheter inte är hemska och vi inte får ha sorg.

Jag har varit där, jag har varit arg, besviken, ledsen, ensam, lämnad och oskyldig till vad som hänt. Och jag mådde dåligt. Otroligt dåligt och det kom till en gräns där jag faktiskt nästan kunde känna hat för att jag utsatts för saker. Jag använde det som ursäkter i många år för att slippa ta tag i mitt ansvar som människa.  En så kallad offerkofta sattes på och jag la gärna skuld i samtal som berörde mina händelser. För att tillfredställa känslan att jag blivit utsatt och få bekräftelse att jag har rätt att känna så. Tillslut var det svårt att känna äkta lycka, den blev syntetisk och det var inte hållbart. Så jag tog hjälp för att komma över det som gnagde så hårt inom mig. Jag förlät händelser, jag förlät personer och jag tyckte att jag kunde gå vidare. Jag var tvungen att komma till gränsen att släppa det som varit.

Det gick riktigt bra ett tag men inom mig fanns ett hål, en tomhet och en sorg. När jag än en gång tog hjälp visade det sig att det jag inte förlåtit var mig själv. Att jag just då inte kunde göra annat, inte kunde påverkat situationen men tagit på ansvar för att jag fått gå igenom det jag gjort. Genom olika meditationer och övningar kunde jag släppa det som varit. Och äntligen kunde jag gå vidare. Tillåta mig att vara lycklig. Faktiskt idag kan jag känna att jag inte vill vara utan min erfarenhet. Idag kan jag hjälpa andra utsatta i samma situation och ha en förståelse. 

Att förlåta är en sak, att släppa taget är en annan och det är tuffa resor vi ibland måste ta oss igenom. Men att själv sätta på en offerkofta och inte förstå att ansvaret att bli lycklig ligger hos dig själv. Det är som att ge sig själv gift och hoppas att förövaren dör som en vän sagt till mig.

Vi alla förtjänar lycka och kärlek, men ibland måste vi byta väg för att känna så. Och det är värt det, alla gånger.

/Linda

Framtiden 2015

Det är få dagar kvar på året och jag tycker det är skönt att summera vad som hänt, vad som ska stanna kvar och vad som får följa med 2015.

Vad är viktigt i mitt liv och vad tar energi?

Det finns 3 ord jag ska ta med till 2015

*närvaro

*passion

*togetherness

Och det finns 3 ord som får stanna kvar 2014

*vilja

*önska

*förlust

Och det är såklart att jag har en tanke bakom alla orden men väljer att behålla dom för mig själv. Det viktigaste är att göra upp med sig själv och välja hur det ska se ut framåt. 

Från att känna en sorg att släppa 2014 så välkomnar jag istället 2015... 

Kram Linda 

Om jag kunde ringa dig...

.....Skulle jag redan nu ta min telefon och höra hur du mår. Berätta om mitt liv och vad som händer runt oss. Jag skulle skicka en kram i ditt öra och säga att jag saknar dig. Om jag skulle slå ditt nummer skulle jag höra någon annans röst idag, du har fattats mig i många år nu....

och ändå kan jag höra din röst ibland, precis som du fortfarande fanns runt mig.

Din humor och kloka ord, 

Farmor, dig saknar jag!

/Linda

Lejonmamma, det är jag det.....

Innan jag fick barn sa jag ofta att jag skulle bli en höns-mamma eller lejon-mamma. Det har visat sig att jag är både och. Båda sidorna har visat sig starka under åren och jag tror på en balans även i det som allt annat.

Bilden finns ute på nätet 

När barnen behöver mig finns jag där för att vårda och ta hand om dom. Jag ser på i deras utveckling och steg dom tar. Puttar lite lätt i rätt riktning (hoppas jag) och om något händer kommer mitt beskydd och jag ger dom möjlighet att vara hos mig för tröst och förståelse. När faran och elakheter kommer finns det inget slut på mitt vrål. (så se upp med att vara elak mot mina barn ;-) ) 

Härom dagen dog min dotters hamster och hon fick första gången känna på sorg och vad det är att förlora någon som man håller av väldigt mycket. Som lejonmamma tog jag tag i henne och torkade hennes tårar. Fanns där så länge hon behövde och släppte iväg henne när hon kände att hon ville. För att själv sitta och titta på hur hon gick igenom det, stolt och rakryggad, precis som en lejon-mamma.

<3

Linda

Att släppa taget om någon som varit så viktigt...

För många år sedan fick jag kort lagda och dom visade en person som var väldigt viktig för mig. -Ni kommer finnas för varandra tills den dagen ni lärt er en viktig sak av den andre och sedan kommer ni inte behöva varandra mer, var orden hon sa. Jag visste precis vad hon menade och bara genom dom orden fick jag en sorg av att veta att vi en dag skulle skiljas åt, en sorg som inte släppt.

Perioder har vi haft tät kontakt och andra lite lugnare. Men senaste året har jag känt att tiden är mogen att släppa. Och för en månad sedan gjorde jag det. I en egen liten ritual tog jag farväl släppte dig fri. Inte utan tårar men vetskap av att det inte fanns något kvar att hålla fast vid. För några dagar sedan sprang vi på varandra och den energi vi delat fanns inte där. Och även om jag kommer sakna dig är jag så glad att vi lärt oss det vi ska. Det var dax...Tack <3
Linda

Gå varken fortare eller långsammare än din själ...

Jag har fått mitt liv av en orsak, ett syfte och en möjlighet till att göra något bra. Jag vill inte bara stanna upp i livet för att låta dagarna gå utan följa dom som om det är just den dagen som jag gör något för omvärlden.

Jag vill den dagen det är dags att lämna vidare nycklarna till någon annan kunna säga... -Jag har iallafall gjort..... Ja undra vad det blir jag kommer överlämna?
Livet är skört och ingen kan lova dig en dag i morgon. För mig är det viktigt att minnas det.

Det behövs inte mycket för att vi ska falla tillbaka på stress, tävlingar och ego-handlingar. Och sällan gör det oss gott. Stress försurar oss och ger biverkningar, tävlan att alltid jämföra oss med andra och ego att inte kunna se utanför oss själva. Låt inte det vara det vi söker.

Så efter en lång stund och en rad i en bok inser jag vikten av "gå varken fortare eller långsammare än din själ". Det är ju lite jobbigt när vi går vilse och ska finna tillbaka oss själva.

/Linda
 

En liten stund för mig....

Jag har något energitapp just nu, trött och känner saknad av något. En längtan som är svår att fylla.

Bilden är lånad av okänd fotograf

Utanför regnar det lite smått och det ger mig en möjlighet att krypa upp i soffan, inborrad bland kuddar och insvept i en varm kofta. Plockar fram boken jag hittade idag och tar mig tiden att läsa en stund. 

/Linda