Jag älskar när orden strömmar fram och fingrarna knapprar på tangenterna och meningar byggs. Jag älskar att se meningar flyter samman och blir ett stycke och jag älskar när stycken på en sida fyller hela bladet och historien tar plats. Känslan att fånga en berättelse i sina händer är utan tvekan det vackraste jag vet.
Jag vet när det är dax att sitta och skriva, när någon ger mig en signal att jag är redo igen. Det har varit tyst och boken har legat i vila länge, jag själv är så ivrig och längtar men får bara höra att jag ska ha tålamod, snart finns det både tid och plats för även detta. Min hejjarklack där ute får vänta med, vi får bara hoppas att det snart är tid igen.
/Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar